Undersökning av en besättning


Om fler än några enstaka kor drabbas av mastit i en besättning kan det vara aktuellt att göra en besättningsutredning för att komma till rätta med problemen. Exempel på sådana juverhälsoproblem är en ökning av det beräknade tankcelltalet och/eller en ökning av antalet kliniska mastiter.  

Vid en sådan utredning är det viktigt att göra en grundlig genomgång av besättningens sjukdomshistoria, skötselrutiner samt omgivning/miljö. Arbetet underlättas om man använder sig av någon slags checklista och om besättningen är med i kokontrollen. Exempel på skötselrutiner som bör undersökas är mjölkning, hygienen i kornas närmiljö samt utfodring och vattenförsörjning. Dessutom behövs oftast en genomgång av juverhälsan, inklusive bakteriologisk undersökning av mjölkprov, av ett urval av korna. I vissa fall kan det också vara användbart att göra en sådan undersökning även på tankmjölksprov.

Viktiga verktyg att använda för att få en bild av besättningens sjukdomshistoria är mått på besättningens mjölkcelltal, kornas mjölkcelltal och juverhälsoklass (som bygger på 2-3 celltalsmätningar i kokontrollen), andel kor med klinisk mastit samt tidigare fynd av juverinfektioner. Möjligheten att få en god bild av läget underlättas betydligt om besättningen är med i Kokontrollen. 


Bild. Utdrag ur en besättningsrapport från Kokontrollens provmjölkningsredovisning med uppgifter om beräknat tankcelltal och antal kor i olika juverhälsoklasser. 

 

Exempel på mått på besättningens celltal är levererat och beräknat tankcelltal och andel kor i juverhälsoklass 6-9. På individnivå kan även celltalets förändringar inom ko från en mätning till nästa användas för att beräkna nyinfektionsfrekvensen samt andelen kroniker och andelen avläkta kor. Om besättningen är ansluten till Kokontrollen kan man få en snabb överblick av juverhälsoläget genom verktyget "Juverhälsa på nätet".

Mjölkprov som tas för bakteriologisk undersökning bör skickas till ackrediterat laboratorium för fullständig analys av vilka bakteriearter som är vanliga i besättningen. Vanligen rekommenderas att undersökningen görs genom odling av mjölkproverna. Tankmjölksprov kan vara ett bra verktyg för att bekräfta eller utesluta misstankar om att besättningen drabbats av infektioner med Streptococcus agalactiae eller Mycoplasma bovis. För dessa prov rekommenderas PCR-analys. Det är också viktigt att provet tas så att det är representativt för besättningen. Som vid provtagning av kor kan det vara nödvändigt att ta flera tankmjölksprov för att få en korrekt bild av läget i besättningen.

Fynden vid besättningsutredningen sammanställs och utifrån dessa görs en problemanalys följt av en plan för kortsiktiga och långsiktiga åtgärder tillsammans med besättningens djurägare/personal. Det är viktigt att alla inblandade enas om en plan för arbetet och lämpliga metoder för uppföljning av åtgärderna. 

Fördjupning
Läs mer om åtgärder på besättningsnivå under "Arbetsgång vid juverhälsoarbete" på denna webbplats. 
Läs mer om förebyggande arbete genom Juverhälsa på nätet
https://www.vxa.se/radgivning-och-kurser/analysera-nulaget/analysera-djurhalsan/juverhalsa-pa-natet/ 
Läs mer om förebyggande åtgärder i Celltalsakuten: 
https://www.vxa.se/fakta/styrning-och-rutiner/mer-om-mjolk/celltalsakuten/m
Läs mer om bakteriologisk undersökning av mjölkprov här: https://www.sva.se/analyser-och-produkter/analyser-av-djur-och-foder/notkreatur/mastit-notkreatur 
Läs mer om provtagning av tankmjölk här: https://www.sva.se/analyser-och-produkter/provtagningsinstruktioner/provtagningsinstruktion-mastit-pcr
Läs mer om Kokontrollen här:
https://www.vxa.se/radgivning-och-kurser/analysera-nulaget/kokontrollens-nyckeltal/kokontroll/


Senast uppdaterat 2019-07-04