Kalvning


Kalvning och juverhälsa

Ur juverhälsosynpunkt är kalvningsdygnet det viktigaste dygnet i hela mjölkperioden eftersom både det allmänna och det lokala (juvret) immunförsvaret är nedsatt och risken för juverinfektion och klinisk mastit är hög.

Exempel på riskfaktorer av betydelse är stress och ämnesomsättningsrubbningar, mjölkläckage, juverödem, komplicerad kalvning, kalvningsförlamning och dålig hygien i närmiljön.


Så får du friska kor vid kalvning

Ta in kon i kalvningsutrymmet tidigast 1 dygn innan förväntad kalvning. Använd helst enkelboxar och använd dessa utifrån grupperingen för juverhälsa (Figur). Se till att det finns tillräckligt antal boxar enligt formeln "antal kalvningar/år/52". Boxarna bör placeras nära tillvänjningsavdelningen så att det är möjligt för en ensam djurskötare att flytta in kon i kalvningsutrymmet oavsett när på dygnet kalvningen är nära förestående. Tänk även på att byta ut allt strö i kalvningsboxen mellan varje ko och att desinficera boxen när tomdagar kan förväntas.

Eftersom det är vanligt att korna drabbas av sjukdom i samband med kalvning är det viktigt att övervaka och sköta om kon noga efter kalvning. Anteckna klockslag när kon kalvade och låt henne dricka sig otörstig på ljummet vatten. Ta snarast fram ensilage/blandfoder i en plastback till ännu liggande kor och tillse därefter fri tillgång på grovfoder. Kör upp kor som ligger och känn igenom juvret, kolla med CMT om det verkar misstänkt. Ta tempen på kor som inte äter och verkar slöa. Om kon har mer än 39,5°C och/eller visar tecken på någon sjukdom kontaktas veterinär. Torr nos och dålig aptit kan vara tidiga tecken på kalvningsförlamning varför det är klokt att kontakta veterinär.

Målsättning första dygnet är att kon:
- Kommer igång att äta och dricka.
- Mjölkas inom 6 timmar efter kalvning.
- Därefter mjölkas minst 2 gånger/dygn. Använd det normala mjölkningssystemet eller en mobil kompressor.
- Flyttas från kalvningsbox till en kogrupp inom 12 – 24 timmar efter kalvning.
- Erbjuds en mjuk och rätt dimensionerad liggplats.
- Ges god plats vid foderbord.
- Kontrolleras avseende allmäntillstånd, aptit, juverhälsa och hälta.

Det är lämpligt att bestämma preliminär grupptillhörighet när det gäller juverhälsan efter kalvning redan i kalvningsboxen och att märka kon med griskrita, plasttejp eller halsband med olika färger till exempel enligt:
Grön                  Normal ko
Gul                    Observationsko
Röd                   Ko med juverstörning

Röda och Gula kor inspekteras igen på fasta dagar 2 ggr per vecka

Målet med juverhälsogrupperingen är att skydda friska kor från onödiga juverstörningar som annars kan uppträda när smittförande kor ”delar med sig” av kroniska infektioner i en eller fler juverdelar. Använd tidigare mastiter, celltalshistorik och bakterieodlingar som underlag för att gruppera korna så rätt som möjligt redan från början. Normalt kan man räkna kor i juverhälsoklass 0-2 och nykalvade kvigor som friska, se figuren nedan för principiell indelning. 


Figur. Rekommenderad gruppering av kor runt kalvning. Separationskor är djur som kräver särskild åtgärd till exempel rörande juverhälsa, seminering, avvikelseregistrering.

Fördjupning
Läs mer om Riskfaktorer och kalvning på denna webbplats.
Läs mer om standardrutiner vid kalvning här:
https://www.vxa.se/fakta/styrning-och-rutiner/SOP/standardrutin-kalvning/
Läs mer om skötselrutiner för nykalvade kor här:
https://www.vxa.se/fakta/styrning-och-rutiner/SOP/standardrutin-efter-kalvning/
Läs mer om stall för kor kring kalvning i dokumentet "Bygglov? - Room service för en ko!".
Läs mer i dokumentet "Hur kan mastit hos mjölkkor förebyggas". 
Läs mer om förebyggande åtgärder på Celltalsakuten:
https://www.vxa.se/fakta/styrning-och-rutiner/mer-om-mjolk/celltalsakuten/


Senast uppdaterat 2019-07-04