Mjölkningsperioden

Mjölkningsperioden och juverhälsa

När de första veckorna efter kalvning passerat minskar risken för juverhälsoproblem och är sedan ganska stabil. Men även under denna period finns risk för nya juverinfektioner och nya fall av mastit. Dessutom innebär kor med kroniska juverinfektioner en risk för smitta till friska kor.

De viktigaste riskerna är associerade med mjölkning då främst bakterier som finns i juvret hos kroniskt infekterade kor kan spridas till friska kor. Dessutom kan felaktigheter i mjölkningsanläggningen eller mjölkningsrutinerna leda till skador på spenarna vilket ökar risken för juverinfektion och mastit.

Om hygienen i kons närmiljö är dålig ökar dessutom risken för att juvret smittas med bakterier som främst finns i kornas miljö.
 

Så får du friska mjölkande kor

För att minimera risken för smittspridning mellan djur inom besättningen bör man tänka på följande:
- Mjölkning: Välfungerande och ren mjölkningsanläggning som servas regelbundet och goda mjölkningsrutiner (se mer nedan).
- Inhysning: Gruppera friska kor/kvigor separat från kor/kvigor med konstaterad eller misstänkt juverinfektion/mastit under hela laktationscykeln.

För att minimera risken för smittspridning från omgivningen till korna inom besättningen bör man tänka på följande:
- Ren och torr liggyta till alla kor och kvigor.
- Rena gångar och samlingsfållor.
- Se till att det finns tillräckligt med foder (helst nytt) direkt efter mjölkning.
- Väl dränerade betesmarker och drivningsgångar under utevistelse.

Här kommer tips på vad du bör tänka på runt mjölkning uppdelat på Konventionell mjölkning respektive Robotmjölkning.

Konventionell mjölkning

Målsättning för mjölkningen (se även Tabell):
- Identisk mjölkningsrutin oavsett mjölkare.
- Jämna mjölkningsintervall.
- Nytvättade skyddskläder och mjölkningshandskar vid varje mjölkning.
- Förstimulering 15-30 sekunder för alla kor och 3-4 strålars utdragning i kontrollkärl.
- 60-90 sekunder från första beröring till påsättning av spenkopparna.
- Riklig spendoppning/-sprejning direkt efter avtagning.

Använd följande mjölkningsordning:
1. Kor med stadigt lågt celltal under 200 000/ml.
2. Nykalvade kor (som inte spannmjölkas).
3. Kor med högt eller varierande celltal.
4. Behandlade kor.

Tabell. Nyckeltal för uppföljning av mjölkningsrutiner.

* Ojämn tvåfasig nedgivning kan observeras i spenkoppscentralen.
** Fransiga, utkrängda spenkanaler.

Robotmjölkning

Viktiga insatsområden:
- God hygien i roboten.
- Larm åtgärdas snarast.
- Kontrollera dagligen mjölkningsfunktionen även manuellt.
- Service utförs med rekommenderat intervall.
- Spengummin anpassade för besättningens djur.
- Managementprogrammet matas med uppgifter som är nödvändiga för korrekt funktion.
- Mjölkningstillståndsinställningarna är anpassade för gårdens förutsättningar.

Mål att uppnå:
- Systemet är inte överbelastat dvs:
          50 – 65 kor per mjölkningsenhet
          Minst 15 % ledig tid vid guidad trafik (DeLaval)
          Minst 20 % fri tid vid fri trafik (DeLaval)
          Minst 15 % fri tid (Lely)
- Inga djur mjölkas mindre än 2 ggr/dygn förutom vid sinläggning.
- Inga djur mjölkas oftare än 4 ggr/dygn oavsett avkastning och laktationsmånad.
- Högst 30 % av korna har sprickor och fransar på någon spenspets (hyperkeratos).
- Full kvalitetsbetalning, beror på mejeri. Exempel:
          Mindre än 200 000 celler/ml i tanken
          Bakterietal mindre än 20 000/ml i tanken

Fördjupning
Läs mer om Riskfaktorer och mjölkningsperioden på denna webbplats.
Läs mer i dokumentet "Hur kan mastit hos mjölkkor förebyggas". 
Läs mer om allmänna mjölkningsrutiner här:
https://www.vxa.se/fakta/styrning-och-rutiner/SOP/standardrutin-mjolkning/
Se filmen "Mjölka Rätt" (finns på 6 olika språk) här:
https://www.vxa.se/fakta/styrning-och-rutiner/mer-om-mjolk/film-mjolka-ratt/
Läs mer om robotmjölkningsrutiner här:
https://www.vxa.se/fakta/styrning-och-rutiner/SOP/standardrutin-robotmjolkning/
Läs om tillskott till strömedel i dokumentet "Bedding treatments/additives".
Läs om bra stallmått i dokumentet "Biologiskt optimerad stalldesign".
Läs om fiberströ i dokumentet "Kogödsel som strömedel" samt här:
https://www.sva.se/djurhalsa/notkreatur/endemiska-sjukdomar-notkreatur/fiberstro-rekommendationer-vid-anvandning-i-besattning-med-notkreatur
Läs mer om förebyggande åtgärder på Celltalsakuten: 
https://www.vxa.se/fakta/styrning-och-rutiner/mer-om-mjolk/celltalsakuten/