Behandling av subklinisk mastit


Vid subklinisk mastit ses inga symtom i juvret. Diagnos kan endast ställas genom undersökning av mjölken, vanligen med CMT som kan användas för att se om mjölkens celltal är högre än normalt. Från uppgifter om kocelltal och juverhälsoklass i Kokontrollens provmjölkningsredovisning kan man få information om vilka kor som troligen har subklinisk mastit. Det är också viktigt att ta mjölkprov för bakteriologisk undersökning för att ta reda på om mastiten orsakas av en juverinfektion och i så fall vilken bakterie som är inblandad.


Bild. CMT-undersökning är ett bra hjälpmedel för att hitta juverdelar med subklinisk mastit. Foto: Åsa Lundberg, Växa Sverige. 

 

Vid subklinisk mastit rekommenderas normalt ingen behandling med antibiotika under mjölkningsperioden (laktationen). Behandling av vissa kor med antibiotika kan dock bli aktuellt i samband med sinläggning, så kallad sintidsbehandling

Istället för behandling under laktation bör man inrikta sig på åtgärder för att minska smittspridningen mellan kor. Sådana åtgärder kan vara att om möjligt slakta drabbade kor. Detta är främst aktuellt vid infektion med de typer av Staphylococcus aureus som inte är känsliga för penicillin. Slakt kan på kort eller lång sikt vara en lämplig åtgärd även vid andra juverinfektioner som penicillinkänsliga Staphylococcus aureus, Streptococcus agalactiae eller Mycoplasma bovis.

Oavsett andra åtgärder är det viktigt att gruppera kor med subklinisk mastit separat från friska kor och att mjölka dem sist så länge de finns kvar i besättningen. Detta gäller främst kor som har juverinfektion med Staphylococcus aureus, Streptococcus agalactiae eller Mycoplasma bovis eftersom dessa anses vara extra smittsamma. Uppföljning av mjölkens celltal på konivå genom provmjölkningsredovisningen eller på juverdelsnivå med hjälp av CMT-undersökning kan också vara till hjälp. Det kan också bli aktuellt att ta nya mjölkprov för bakteriologisk undersökning. 

Det är också möjligt att successivt sluta mjölka en juverdel med subklinisk mastit så att den till sist sinläggs, det vill säga slutar producera mjölk. En sådan ko bör dock fortsatt anses vara infekterad.

 

Fördjupning
Läs mer om "Sintidsbehandling" på denna webbplats.
Läs mer i ”Mastit hos mjölkkor – definitioner och nomenklatur” på följande sida:
https://www.sva.se/media/jc2ongde/lathund-mastitnomenklatur.pdf
Läs mer i "Mastit hos mjölkkor - antibiotikabehandling" på följande sida:
https://www.sva.se/media/kggl0g0t/lathund-antibiotikabehandling.pdf
Läs mer i "Mastit hos mjölkkor - understödjande läkemedelsbehandling" på följande sida: 
https://www.sva.se/media/oa3e4jji/lathund-understodjande-lakemedelsbehandling.pdf
Läs mer i "Mastit hos mjölkkor - understödjande skötselåtgärder och smittskydd" på följande sida:
https://www.sva.se/media/a33dw5g2/lathund-understodjande-skotselatgarder.pdf
Läs mer i "Sveriges Veterinärförbunds riktlinjer för antibiotikaanvändning till nötkreatur och gris" här:
https://www.svf.se/media/segp21ok/abriktlinjer-no-tkreatur-och-gris-rev2019.pdf#/media/media/edit/11574
Läs om nordiska riktlinjer för behandling på svenska "Nordiska riktlinjer för mastitbehandling" eller på engelska "Nordic guidelines for mastitis therapy"


Senast uppdaterat 2024-02-04