Tecken på juverinfektion

De flesta mastiter orsakas av att bakterier (och ibland svampar) fått möjlighet att ta sig in i juvret via spenkanalen vilket lett till en juverinfektion följt av juverinflammation. Eftersom juverinfektioner kan vara smittsamma och spridas mellan kor inom besättningen eller mellan besättningar, till exempel vid försäljning av djur, är det viktigt att upptäcka sådana infektioner så tidigt som möjligt. 

Symtom på klinisk mastit eller subklinisk mastit (förhöjt celltal i mjölken) används ofta som ett tecken på att det kan finnas en infektion i juvret. Att det faktiskt är så måste säkerställas med hjälp av bakteriologisk undersökning av mjölkprov. Det är mycket viktigt att sådana mjölkprov tas på rätt sätt så man undviker att föroreningar från provtagarens händer eller från spenhud och spenkanal kommer med i provet. Under Fördjupning finns en länk till en film om hur man tar mjölkprov för bakteriologisk undersökning.

Bakteriologisk undersökning av mjölkprov görs oftast genom odling vilket innebär att en liten mängd mjölk stryks ut på en odlingsplatta som sedan ställs i värmeskåp i 37°C i 1-2 dygn. Detta kan göras på veterinärstation eller på laboratorium. På veterinärstationen används oftast odlingsplattor med så kallade selektiva agar (t ex SELMA) som kan ge en grov uppskattning av vilka bakterier som finns i mjölken. Om man vill veta mer i detalj vilken bakterieart det rör sig om bör man skicka proverna till laboratorium där man använder biokemiska tester eller maldi-tof som är en nyare metod för identifiering av bakteriearter. I samband med odling undersöks ibland även om bakterierna är motståndskraftiga mot antibiotika. Detta gäller främst stafylokocker.

Bild 1. SELMA-platta med växt av Staphylococcus aureus. Den vita filterlappen används för att undersöka om bakterierna är motståndskraftiga mot penicillin. I detta fall är bakterierna inte det eftersom filterlappen inte färgats rosa-röd. Foto: Bengt Ekberg, SVA.

Förekomst av bakterier i mjölken kan också undersökas med PCR-analys. För denna undersökning bör man helst ta mjölkprovet i ett speciellt rör som innehåller konserveringsmedel. Vid PCR-analys mäts förekomst av bakterie-DNA från ett antal utvalda bakteriearter som ingår i testet. 

Bild 2. Undersökning av bakterier i mjölk med PCR görs i en speciell PCR-maskin. Foto: Karin Persson Waller, SVA.

Oavsett bakteriologisk undersökningsmetod är det viktigt att tolka provsvaret med försiktighet eftersom det alltid finns risk att svaret är falskt positivt eller falskt negativt. I dessa fall liksom vid blandflora eller förekomst av flera bakteriearter samtidigt rekommenderas därför omprov. Chansen för en korrekt bakteriologisk diagnos ökar betydligt om mjölkprovet tas sterilt och om mjölkproverna förvaras och transporteras kylda från provtagning till odling.

Fördjupning
Läs mer om "Juverinfektioner och juverbakterier" på denna webbplats. 
Här kan du se en film om mjölkprovtagning: https://www.youtube.com/watch?v=TaqD-dkx3fU&feature=youtu.be
Läs mer om för- och nackdelar med odling respektive PCR här: 
https://www.sva.se/media/l4yge2n0/perssonwaller_svt_63_2011.pdf 
Läs mer om tolkning av svar från bakteriologisk undersökning i dokumentet "Tolkning av provsvar vid bakteriologisk undersökning av provsvar". 
Läs mer i dokumentet "Mastitdiagnostik - när, var, hur?".
Läs mer om SELMA och SELMA PLUS i denna broschyr.