Undersökning av en ko

Vid undersökning av en ko som misstänks ha mastit kontrolleras kons allmäntillstånd samt kons juver och mjölk. För att få en fullständig diagnos bör man även ta en noggrann anamnes (sjukdomshistoria) för att bland annat få veta mer om sjukdomens varaktighet, bakomliggande orsaker, tidigare juverhälsoproblem, celltal och juverhälsoklass, tidigare behandlingar, samt hur det allmänna juverhälsoläget är i besättningen.

Undersökning av kons allmäntillstånd

Det är bland annat viktigt att ta reda på om kon har feber, kan stå upp, äter och dricker normalt eller visar tecken på uttorkning. 

Undersökning av juvret

Juvret undersöks genom att man noga känner igenom och inspekterar hela juvret och alla spenar för att få en uppfattning om där finns svullnader, förhårdnader, ömhet, sår, rodnad, värme och/eller asymmetrier. 

Undersökning av mjölken

Mjölkens utseende studeras först genom att mjölka några strålar från varje juverdel i ett provmjölkningskärl (Bild 1). Avvikande färg och konsistens liksom blodinblandning och/eller flockor noteras.

 
Bild 1. Mjölkning i kontrollkärl.

Mjölken undersöks sedan med så kallat California Mastitis Test (CMT) för att få en grov uppskattning av mjölkens celltal (Bild 2). Förhöjt celltal är ett tecken på mastit. CMT-vätska blandas med mjölk i en så kallad paddel. När vätskan reagerar med cellernas DNA sker en förtjockning eller gelbildning av mjölken. Ju tjockare desto högre celltal. CMT-reaktionen klassas enligt en fem-gradig skala där 1 innebär lågt och 5 högt celltal. Under fördjupning finns en länk till en film om hur man gör en CMT-undersökning.

Bild 2. CMT-paddel. Foto: Åsa Lundberg, Växa Sverige.

Slutligen tas oftast mjölkprov för bakteriologisk undersökning (Bild 3). Oftast tas endast prov från den/de juverdel/-ar som har synliga förändringar eller CMT 3-5 men i vissa fall kan det vara bra att ta prov från alla juverdelar oavsett CMT. Det är viktigt att mjölkprovet tas på rätt sätt så att inte provet förorenas. Det är också viktigt att de första strålarna med mjölk kastas innan mjölkprov tas och att spenspetsen desinficeras innan provet tas. Under fördjupning finns en länk till en film om hur man tar mjölkprov. Mjölkprovet bör förvaras kylt tills det undersöks för förekomst av växt av bakterier genom odling eller förekomst av bakterie-DNA med PCR-teknik.

I dagsläget finns inget sätt att "vid kon" ta reda på om det finns bakterier i mjölken och i så fall vilka bakterier. Förr fanns ett test som på 15 minuter kunde upptäcka om så kallade gram-negativa bakterier (t ex Escherichia coli) fanns i mjölken eller inte men detta test finns inte längre tillgängligt. 

Bild 3. Mjölkprovtagning. Foto: Åsa Lundberg, Växa Sverige.

Fördjupning
Läs mer i ”Mastit hos mjölkkor – definitioner och nomenklatur”:
https://www.sva.se/media/jc2ongde/lathund-mastitnomenklatur.pdf
Läs mer i dokumentet: "Klinisk undersökning av juver och mjölkprovtagning för bakteriologisk undersökning vid misstankar om mastit"
Läs mer om CMT-undersökning i dokumentet "California Mastitis Test"
Här kan du se en film om CMT-undersökning: https://www.youtube.com/watch?v=69mHvKDvAi4&feature=youtu.be
Läs mer om juverhälsoklasser i dokumentet "Juverhälsoklass".
Här kan du se en film om mjölkprovtagning: https://www.youtube.com/watch?v=TaqD-dkx3fU&feature=youtu.be
Läs om för- och nackdelar med att ta juverdels- och samlingsprov vid mjölkprovtagning här: 
https://www.sva.se/media/l4yge2n0/perssonwaller_svt_63_2011.pdf