Mjölkningsperioden

När de första 3-4 veckorna efter kalvning passerat minskar risken för juverhälsoproblem och är sedan ganska stabil fram till sinläggningen då risken ökar igen. Men även under mjölkningsperioden finns risk för nya juverinfektioner och nya fall av mastit. 

De viktigaste riskerna är associerade med mjölkning då främst bakterier som finns i juvret hos kroniskt infekterade kor, till exempel Staphylococcus aureus, kan spridas till friska kor. Risken för sådan spridning ökar om man inte använder en mjölkningsordning som innebär att friska kor mjölkas före kor med juverinfektion. Andra brister i mjölkningshygienen som dålig rengöring av spenar och händer kan också öka risken för juverinfektioner. Dessutom kan felaktigheter i andra delar av mjölkningsrutinerna, till exempel dålig förstimulering och långa påsittningstider, eller i mjölkningsanläggningen, till exempel för högt vakuum eller felaktig pulsering, leda till skador på spenarna vilket ökar risken för juverinfektion och mastit. Spendoppning eller spensprejning med godkända desinficerande och mjukgörande medel efter mjölkning kan minska mängden bakterier på spenhuden efter mjölkning. Dessa medel har främst effekt mot bakterier som har juvret som viktigaste smittkälla. Det är viktigt att doppning/sprejning görs omedelbart efter mjölkning och att större delen av spenen täcks. 

Om hygienen i kons närmiljö är dålig, till exempel smutsiga liggbås och gångar, ökar risken för att juvret smittas med bakterier som främst finns i kornas miljö som till exempel Escherichia coli. Brister i utfodringen kan också leda till problem som kan öka risken för juverhälsostörningar.


Bild. Mjölkningsrutinerna har stor betydelse för risken för mastit. Foto: SLU.
 

Fördjupning
Läs mer om Förebyggande av mastit på denna webbplats.
Läs mer om "Maskinmjölkningsorsakade spenskador" på denna webbplats.
Läs mer om riskfaktorer och förebyggande åtgärder på Celltalsakuten https://www.vxa.se/fakta/styrning-och-rutiner/mer-om-mjolk/celltalsakuten/