Juverinfektioner och juverbakterier
De flesta mastiter är infektiösa vilket betyder att de är ett resultat av att mikroorganismer (oftast bakterier) tagit sig in i juverdelen (oftast via spenkanalen), förökat sig och överlevt där vilket lett till inflammation i juvret (mastit). Bakterier som hittas i mjölken i samband med mastit kallas ibland juverbakterier eller mastitbakterier.
Många olika slags bakterier kan leda till juverinfektion och mastit men de vanligaste bakteriegrupperna som hittas i mjölken i samband med infektiös mastit hos svenska mjölkkor är stafylokocker, streptokocker och koliformer (t ex Escherichia coli och Klebsiella spp) (Tabell). Dessa juverinfektioner kan leda till varierande typer av mastit. Det vanligaste bakteriefyndet vid både akut klinisk (synlig) mastit och subklinisk (ej synlig) mastit hos svenska mjölkkor är Staphylococcus aureus.
Bakteriernas vanligaste smittkällor och spridningsvägar varierar också (Bild). Beroende på om den vanligaste smittkällan finns hos kon, vanligen genom befintliga juverinfektioner, eller i kons omgivning/närmiljö kallas bakterierna ibland för ko- eller juverbundna bakterier respektive miljö- eller omgivningsbakterier. Ko/juverbundna bakterier kallas ibland smittsamma bakterier eftersom de oftast smittar mellan kor. I Sverige är ko/juverbundna bakterier vanligast vid mastit. De smittsamma bakterierna finns främst i mjölken från infekterade juverdelar men kan också finnas på spen-och juverhud och i hudsår. Läs mer om de vanligaste juverbakterierna genom att klicka på namnen i tabellen nedan.
Kvigor, sinkor och nykalvade kor kan ibland drabbas av en typ av mastit som kallas kvigmastit, flugmastit eller sommarmastit eftersom den orsakas av bakterier som oftast sprids med flugor på bete (läs mer genom att klicka på Trueperella pyogenes i tabellen).
Tabell. Bakteriefynd vid nationella studier av akut klinisk och subklinisk mastit hos svenska kor. Källor: Ericsson Unnerstad et al 2009, Persson et al 2011, Persson Waller et al 2011, Duse et al 2021.
|
Bakteriefynd |
Akut klinisk mastit |
Akut klinisk mastit |
Subklinisk mastit |
|
28 % |
21 % |
19 % |
|
|
NAS (fd KNS)** |
3 % |
6 % |
16 % |
|
16 % |
16 % |
9 % |
|
|
11 % |
11 % |
8 % |
|
|
1 % |
<1 % |
<1 % |
|
|
8 % |
6 % |
<1 % |
|
|
15 % |
16 % |
3 % |
|
|
3 % |
4 % |
1 % |
|
|
6 % |
4 % |
5 % |
|
|
Blandflora |
5 % |
4 % |
18 % |
|
Ingen växt |
5 % |
11 % |
22 % |
* Andelen bakterieisolat som producerar betalaktamas och därför inte är känsliga för penicillin var 3 % (2013-2018), 7 % (2002-2003) respektive 4 % (2008-2009).
** NAS = non-aureus stafylokocker (fd koagulasnegativa stafylokocker) = en grupp som består av 40-50 olika stafylokockarter varav cirka 15 har hittats i samband med mastit i Sverige). Andelen bakterieisolat som producerar betalaktamas och därför inte är känsliga för penicillin var 30 % (2013-2018), 13 % (2002-2003) respektive 37 % (2008-2009). Vid klinisk mastit ses främst S. chromogenes och S. simulans. Vid subklinisk mastit ses främst S. epidermidis och S. chromogenes.
Bild. De vanligaste smittkällorna och smittvägarna varierar mellan olika juverbakterier.
Fördjupning
Läs mer om vanliga och ovanliga juverinfektioner på SVA:s webbplats
https://www.sva.se/djurhalsa/djursjukdomar-a-o/mastit-hos-notkreatur/
Läs mer om fynd av olika juverbakterier i Växa:s årliga sammanställningar om djurhälsa:
Djurhälsostatistik