Så vanligt är mastit

Förekomsten av mastit i Sverige kan följas genom sammanställningar av antalet veterinärbehandlade fall av klinisk mastit som görs via Jordbruksverkets djursjukdatasystem samt resultat av undersökningar av mjölkens celltal på ko- och besättningsnivå för besättningar som är anslutna till Kokontrollen (Växa). I Bild 1 respektive 2 ges en sammanställning av förekomsten av klinisk mastit och tankcelltal sedan 1988 respektive 1978.

Enligt den senaste rapporten (2022/2023) behandlades cirka 7,6 procent av mjölkkorna av veterinär för klinisk mastit. Denna siffra är dock en underskattning av det totala antalet fall bland annat på grund av att veterinär inte tillkallas till alla mastiter och att alla veterinärbehandlingar inte registreras i databasen.

Förekomsten av subklinisk mastit baseras på mjölkens celltal och ofta används ett celltal över 200 000 celler/ml mjölk som definition för subklinisk mastit. Under senaste kontrollåret (2022/2023) låg andelen enskilda celltalsobservationer som översteg 200 000 celler/ml på cirka 23 procent. Subklinisk mastit är alltså mycket vanligare än klinisk mastit.

Bild 1. Andel kokontrollkor som veterinärbehandlades för klinisk mastit (VBKM) per kontrollår uppdelat på alla kor samt svensk rödbrokig boskap (SRB) och svensk holstein (SH) (1988-2023). Källa: Svensk Mjölk/Växa.

Förekomsten av mastit påverkas av olika kofaktorer. Till exempel är mastitförekomsten högre hos äldre än hos yngre kor och högre hos SH-kor än hos SRB-kor.

Förekomsten av mastit varierar dessutom kraftigt mellan besättningar. Till exempel hade de 10 procent bästa respektive sämsta besättningarna 0 procent respektive 17 procent veterinärbehandlade fall av klinisk mastit under 2022/2023. Det beräknade tankcelltalet är ett bra besättningsmått på förekomsten av subklinisk mastit. Under 2022/2023 var det geometriska medelvärdet för detta celltal 205 000 celler/ml vilket troligen innebär att hälften av korna har subklinisk mastit. Andelen fall av veterinärbehandlad klinisk mastit ökar med ökande besättningsstorlek och ökande mjölkproduktion. Tankcelltalet är högre i stora besättningar än i små besättningar, är högre i lösdriftsbesättningar med automatisk mjölkning än i lösdriftsbesättningar med grop/karusell och besättningar med uppbundna kor. Dessutom är celltalet lägre i besättningar med hög mjölkproduktion. Celltalet varierar också mellan län med lägst celltal i Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland.

Bild 2. Medelcelltal i tankmjölk som levererats till mejeri (levererad) och i tankmjölk baserat på uträkning från kokontrolluppgifter (beräknat) per kontrollår (1978-2023). Källa: Svensk Mjölk/Växa.

Fördjupning
Läs mer i Djurhälsostatistik 2022-2023 från Växa.