Anatomi

Juvrets anatomi hos nötkreatur

Hos nötkreatur består juvret av fyra separata juverdelar. Överst i varje juverdel finns mjölkproducerande vävnad. Därifrån leds mjölken via mjölkgångar till juvercisternen och spenen som mynnar i spenkanalen. Att spenkanalen fungerar som den ska, det vill säga att den sluter tätt mellan mjölkningar och öppnar sig som den ska under mjölkning, är mycket viktigt för att juvret ska hålla sig friskt.

Bild. Beskrivning av juvrets anatomi. Vertikal sektion av en juverdel och horisontell sektion av ett juver. Källa: Sandholm et al 1995 (med tillstånd).

Juvret kan väga upp till 75 kg. Därför finns det kraftiga ligament som fäster juvret till bukväggen. Några av dessa ligament löper längs mitten av juvret och gör att juvret delas i två tydliga juverhalvor.

Juvrets storlek och form varierar mellan individer beroende på ärftliga egenskaper, ålder, könsmognad, dräktighetsstadium och antal laktationer. Hos mjölkraserna finns det dock ingen koppling mellan juvrets storlek och mängden mjölk som produceras i juvret.

Mjölkproduktion kräver en god blodförsörjning av juvret. För varje liter mjölk som produceras måste 400 till 600 liter blod passera juvret. Varje juverhalva har till stor del egen blodförsörjning men det finns också kärl som passerar mellan de två halvorna.

Juvret är också rikt på nerver som bland annat har betydelse för mjölkningen genom mekanismer som leder till att hormoner transporteras från hjärnan till den mjölkproducerande vävnaden.

Fördjupning
I dokumentet ”Juvrets anatomi och fysiologi hos nötkreatur” kan du läsa mer om hur juvret är uppbyggt.