Nära kalvning

Nära kalvning och juverhälsa

De sista 3 veckorna före kalvning är en riskperiod för juverinfektioner då kon gradvis blir allt känsligare för infektioner bland annat eftersom både kons allmänna och lokala (juvret) immunförsvar försämras. 

Exempel på riskfaktorer under denna period är kofaktorer som mjölkläckage och juverödem samt miljöfaktorer som dålig hygien i närmiljön. En otillräcklig utfodring kan också ha betydelse liksom stress, till exempel på grund av omgruppering. Dessutom ökar risken för juverinfektion om friska högdräktiga djur går tillsammans med sinkor eller mjölkande kor som redan har juverinfektion.

Så får du friska nykalvade kvigor - nya rekommendationer 

Hösten 2021 presenterade SVA och Växa Sverige rekommendationer för förebyggande av mastit hos nykalvade kvigor. Rekommendationerna omfattar områden i kvigans liv, från kalv till kalvning, som är viktiga för juverhälsan. De baseras på resultat från flera svenska forskningsprojekt men även på internationella rön och presenteras i detalj på sidan om Dräktiga kvigor.

Så får du friska högdräktiga kor

Perioden nära kalvning, dvs de cirka tre sista veckorna innan kalvning, kallas ibland ”close up”. Under denna period är det viktigt att såväl inhysning som skötsel är mycket väl utformad när det gäller smittskydd, hygien och utfodring.

Det bästa är att under dessa veckor gruppera korna i två eller tre helt skilda stallavdelningar utifrån juverhälsostatus (Figur). Eftersom en extra noggrann djurövervakning krävs nära kalvning bör dessa avdelningar ligga där djurskötande personal normalt passerar flera gånger under det dagliga arbetet. Grupperingen görs enklast utifrån de äldre kornas juverhälsoklass (JHKL; beräknas från kons celltal vid de 2-3 senaste provmjölkningarna). Högdräktiga kvigor bör helst ha en helt egen avdelning men om detta inte är möjligt inhyses de lämpligast med äldre kor i JHKL 0-2. Exakt vilka gränser som skall gälla för grupperna bestäms utifrån hur många ständigt infekterade kor, så kallade ”kroniker” (JHKL 6-9), som finns i besättningen.

Tidsperioden skall även utnyttjas för att förbereda korna för foderstaten under kommande laktation. Då minskar risken för hälsostörningar som sur våm, mastit, fång och löpmagsförskjutning efter kalvning. En bra förberedelse ökar sannolikheten att kon ska nå upp till sin fulla mjölkproduktion 4-6 veckor efter kalvning och att hon åter blir dräktig inom 90 dagar efter kalvning.

Först när kon visar tydliga tecken på att kalvning är mycket nära förestående flyttas hon till kalvningsutrymmet. 

Figur. Rekommenderad gruppering av kor runt kalvning. Separationskor är djur som kräver särskild åtgärd. 

Fördjupning
Läs mer om Riskfaktorer nära kalvning på denna webbplats.
Läs mer om "Juvrets försvar" på denna webbplats.
Läs mer i dokumentet "Hur kan mastit hos mjölkkor förebyggas". 
Läs mer om förebyggande åtgärder på Celltalsakuten: 
https://www.vxa.se/fakta/styrning-och-rutiner/mer-om-mjolk/celltalsakuten/