Kalvning
Kalvning och juverhälsa
Ur juverhälsosynpunkt är dygnen närmast kalvning viktigast i hela mjölkperioden eftersom både det allmänna och det lokala (juvret) immunförsvaret är nedsatt och risken för juverinfektion och klinisk mastit är hög.
Exempel på riskfaktorer av betydelse är stress och ämnesomsättningsrubbningar, mjölkläckage, juverödem, komplicerad kalvning, kalvningsförlamning och dålig hygien i närmiljön.
Så får du friska nykalvade kvigor - nya rekommendationer
Hösten 2021 presenterade SVA och Växa Sverige rekommendationer för förebyggande av mastit hos nykalvade kvigor. Rekommendationerna omfattar områden i kvigans liv, från kalv till kalvning, som är viktiga för juverhälsan. De baseras på resultat från flera svenska forskningsprojekt men även på internationella rön och presenteras i detalj på sidan om Dräktiga kvigor.
Så får du friska kor vid kalvning
Ta in kon i kalvningsutrymmet tidigast 1 dygn innan förväntad kalvning. Använd helst enkelboxar och använd dessa utifrån grupperingen för juverhälsa (Figur). Se till att det finns tillräckligt antal boxar enligt formeln "antal kalvningar/år/52". Boxarna bör placeras nära tillvänjningsavdelningen så att det är möjligt för en ensam djurskötare att flytta kon till kalvningsutrymmet oavsett när på dygnet kalvningen är nära förestående. Tänk även på att byta ut allt strö i kalvningsboxen mellan varje ko och att desinficera boxen när tomdagar kan förväntas.
Eftersom det är vanligt att korna drabbas av sjukdom i samband med kalvning är det viktigt att övervaka och sköta om kon noga efter kalvning. Anteckna klockslag när kon kalvade och låt henne dricka sig otörstig på ljummet vatten. Ta snarast fram ensilage/blandfoder i en plastback till ännu liggande kor och tillse därefter fri tillgång på grovfoder. Kör upp kor som ligger och känn igenom juvret, kolla mjölken med CMT om något verkar misstänkt. Ta tempen på kor som inte äter och verkar slöa. Om kon har mer än 39,5°C och/eller visar tecken på någon sjukdom kontaktas veterinär. Torr nos och dålig aptit kan vara tidiga tecken på kalvningsförlamning varför det är klokt att kontakta veterinär.
Målsättning första dygnet är att kon:
- Kommer igång att äta och dricka.
- Mjölkas inom 6 timmar efter kalvning.
- Därefter mjölkas minst 2 gånger/dygn. Använd helst det normala mjölkningssystemet.
- Flyttas från kalvningsbox till en kogrupp inom 12 – 24 timmar efter kalvning.
- Erbjuds en mjuk och rätt dimensionerad liggplats.
- Ges god plats vid foderbord.
- Kontrolleras avseende allmäntillstånd, aptit, juverhälsa och hälta.
Det är lämpligt att bestämma preliminär grupptillhörighet när det gäller juverhälsan efter kalvning redan i kalvningsboxen och att märka kon med griskrita, plasttejp eller halsband med olika färger till exempel enligt:
Grön Normal ko
Gul Observationsko
Röd Ko med juverstörning
Röda och Gula kor inspekteras igen på fasta dagar 2 gånger per vecka
Målet med juverhälsogrupperingen är att skydda friska kor från onödiga juverstörningar som annars kan uppträda när smittförande kor ”delar med sig” av kroniska infektioner i en eller fler juverdelar. Använd tidigare mastiter, celltalshistorik och bakterieodlingar som underlag för att gruppera korna så rätt som möjligt redan från början. Normalt kan man räkna kor i juverhälsoklass 0-2 och nykalvade kvigor som friska, se figuren nedan för principiell indelning.
Figur. Rekommenderad gruppering av kor runt kalvning. Separationskor är djur som kräver särskild åtgärd till exempel rörande juverhälsa, seminering, avvikelseregistrering.
Fördjupning
Läs mer om Riskfaktorer och kalvning på denna webbplats.
Läs mer om rutiner vid kalvning här:
Standardrutin kalvning - Växa
Läs mer om rutiner efter kalvning här_
Standardrutin efter kalvning - Växa
Läs mer om stall för kor kring kalvning i dokumentet "Bygglov? - Room service för en ko!".
Läs mer i dokumentet "Hur kan mastit hos mjölkkor förebyggas".
Läs mer om förebyggande åtgärder på Celltalsakuten:
https://www.vxa.se/fakta/styrning-och-rutiner/mer-om-mjolk/celltalsakuten/