Antibiotika

Om kor med mastit ska behandlas med antibiotika kan detta ske antingen under mjölkningsperioden (laktationen) eller i samband med sinläggning.

Under pågående laktation behandlas kon med antibiotika antingen genom injektion i halsmuskeln, varifrån antibiotikan fördelas i hela kroppen, eller direkt i juvret via spenkanalen med så kallade juvertuber, eller med en kombination av båda dessa behandlingssätt. I samband med behandling och en tid efter behandlingens slut får mjölken inte levereras till mejeri. Denna tid kallas karenstid och varierar beroende på läkemedel. Kon behandlas vanligen varje dag under 3 till 5 dagar.

Sintidsbehandling innebär att långtidsverkande antibiotika i form av juvertuber sprutas in i juverdelarna via spenkanalen efter sista mjölkningen i samband med sinläggning. Alla fyra juverdelar behandlas. Antibiotikan får sedan verka under sintiden. Dessa preparat har lång karenstid. Det är därför viktigt att det är minst 6 veckor till beräknad kalvning när behandlingen görs.

Bild. Allmänbehandling genom injektion av antibiotika i halsmuskulaturen (vänster) och lokalbehandling genom införsel lokalt i juvret med hjälp av juvertub (höger).

En behandling under laktationen är alltid mer kostsam och arbetskrävande än en sintidsbehandling. Den har dessutom en större påverkan på utveckling och spridning av antibiotikaresistenta bakterier. Om möjligt är därför sintidsbehandling att föredra. Endast akut klinisk mastit bör och behöver behandlas under laktationen.

Förstahandsval i Sverige för behandling av de flesta mastiter är bensylpenicillin. Bensylpenicillin är ett så kallat smalspektrigt antibiotikum som har verkan mot ett mindre antal bakteriearter än bredspektrumantibiotika som kan avdöda många bakteriearter. Även andra bakterier än den sjukdomsframkallande bakterien påverkas av en antibiotikabehandling och risken för antibiotikaresistens ökar ju fler bakterier som påverkas. Därför är en kur med bredspektrumantibiotika sämre ur ett resistensperspektiv än en med smalspektriga antibiotika. I Sverige skulle nästan alla mastiter (som antibiotikabehandlas) kunna behandlas med bensylpenicillin eftersom penicillinkänsliga bakterier är vanligast vid såväl klinisk som subklinisk mastit.

Det är dessutom bättre ur resistenssynpunkt att behandla lokalt i juvret eftersom färre bakterier påverkas än om hela kon behandlas, som vid en intramuskulär behandling. Det är dock viktigt att antibiotikakuren är effektiv så att kon inte återfaller i sjuklighet och måste behandlas om. Vissa typer av mastit avläker bättre med en intramuskulär antibiotikabehandling, medan lokal behandling i juvret räcker för andra.

Mjölk från kor med klinisk mastit bör inte ges till kalvar eftersom den innehåller bakterier som kan orsaka sjukdom och har sämre näringsvärde. Man bör även undvika att ge mjölk som kan innehålla antibiotika, till exempel från kor som står på behandling eller är under karens, till kalvar. Även låga koncentrationer av antibiotika i karensmjölk har visat sig ändra sammansättning, funktion och förekomst av antibiotikaresistens hos kalvens tarmflora. Detta skulle i sin tur kunna påverka kalvhälsan och foderutnyttjandet samtidigt som det ger ökad förekomst av antibiotikaresistenta bakterier i kalvarnas och människornas miljö. Råmjölk från kor som antibiotikabehandlats vid sinläggning kan dock ges till kalvar.

Fördjupning
Läs mer i "Mastit hos mjölkkor - antibiotikabehandling" på följande sida:
https://www.sva.se/media/kggl0g0t/lathund-antibiotikabehandling.pdf
Läs mer i "Sveriges Veterinärförbunds riktlinjer för antibiotikaanvändning till nötkreatur och gris" här:
https://www.svf.se/media/segp21ok/abriktlinjer-no-tkreatur-och-gris-rev2019.pdf#/media/media/edit/11574
I dokumentet "Antibiotikabehandling av klinisk mastit" kan du läsa mer om bakgrunden till dagens antibiotikarekommendationer. 
Läs om nordiska riktlinjer för antibiotikabehandling på svenska "Nordiska riktlinjer för mastitbehandling" eller på engelska "Nordic guidelines for mastitis therapy"
Läs mer om Regler och riktlinjer för behandling på denna webbplats. 
Läs mer om Antibiotikastatistik 2001-2022 från Växa.