Frostskador

Symtom och förekomst

Spenar kan på vintern och under vissa förutsättningar drabbas av frostskador men förekomsten är troligen låg i Sverige. Om spenarna blir frostskadade blir huden först svullen och missfärgad men får så småningom en läderartad struktur. I allvarliga fall kan huden flagna av. Lindriga fall kan yttra sig som hudsprickor. Ofta är flera kor i besättningen drabbade samtidigt och mjölkning kan försvåras eftersom skadorna är ömmande. Frostskador drabbar oftare kor med juverödem runt kalvning eftersom cirkulationen redan är försämrad hos dessa djur. Risken för sekundär juverinfektion och mastit är stor.

Orsaker

Om våta spenar exponeras för kyla och vind (troligen lägre än cirka -10°C) eller frusen liggyta kan cirkulationen försämras så illa att de får frostskador.

Åtgärder (provtagning, behandling, profylax)

Provtagning är endast aktuell om det finns misstankar om mastit. Det finns ingen specifik behandling mot frostskador. Eventuellt kan man använda spendopp med hög andel mjukgörande medel eller hudsalvor. Det är viktigt att kons liggyta är mjuk, ren och torr. Om huden börjar flagna kan det vara aktuellt att ta bort nekrotisk vävnad.

Bästa sättet att förebygga frostskador på spenarna är att se till att spenarna är torra innan korna exponeras för kyla (t ex innan de lämnar mjölkningsstallet) under perioder då temperaturen ligger under -10°C. Man bör också se till att liggbåsen är torra och att det finns tillräckligt med strö samt att de har skydd mot kalla vindar. Vid behov finns spendoppningsmedel speciellt anpassade för kyla. Det kan också vara lämpligt att förebygga juverödem och undvika att korna exponeras för riskabla förhållanden runt kalvning.