Störning av mjölknedsläpp

Symtom och förekomst

Nykalvade kvigor har ibland svårt att släppa ner mjölken vid mjölkning vilket innebär att endast mjölken i spen- och juvercisternerna kan utvinnas. Detta kan vara tillfälligt eller kvarstå under längre tid. Det är oklart hur vanligt problem med mjölknedsläpp bland nykalvade kvigor är i Sverige men enligt en svensk undersökning angav nästan två tredjedelar av cirka 170 tillfrågade mjölkbönder att de ibland använder oxytocin till nykalvade kvigor. Problem med dåligt mjölknedsläpp kan ibland ses även hos kor och gör att mjölkflödet blir bifasiskt och mjölkningen tar längre tid. Risken för juverinfektion och mastit kan öka på grund av ökat slitage på spenarna vid längre påsittningstider.

Orsaker

Orsaken till att nykalvade kvigor inte släpper ner mjölken beror oftast på att frisättningen av oxytocin hämmas av adrenalinfrisättning på grund av stress, rädsla eller smärta om de är ovana vid mjölkningsmiljön eller till exempel har juverödem som kan orsaka smärta. Risken är extra stor hos kvigor med medfött nervöst temperament. Sämre frisättning av oxytocin följt av fördröjt mjölknedsläpp kan också orsakas av för kort förstimulering innan mjölkning.

Åtgärder (provtagning, behandling, profylax)

Provtagning är endast aktuell om man misstänker mastit. Kvigorna bör hanteras lugnt och försiktigt och vänjas vid mjölkningsmiljön. Om detta inte fungerar kan man ge oxytocin intramuskulärt 5 till 10 minuter före varje mjölkning. Sådana injektioner bör dock helst inte ges mer än några dagar eftersom de kan hämma kroppens egna produktion/frisättning av oxytocin. Rutiner för korrekt förstimulering bör ses över och justeras efter behov. Undersökning med hjälp av så kallad VADIM-mätning i samband med mjölkning kan diagnosticera störningar i flödesmönster. Problem med mjölknedsläpp förebyggs genom att förbereda kvigorna på ett bra sätt, minska risken för juverödem och att ha goda mjölkningsrutiner.