Spentramp

Symtom och förekomst

Snabbt uppkommande svårighet att mjölka en juverdel i samband med varierande grad av svullnad och ömhet i spenen, vanligtvis i spenspetsen. Ibland ses inga yttre skador men ibland är huden skadad och i allvarliga fall kan huden vara avskalad eller spenen vara ”avklippt”. Det är inte känt hur vanliga dessa skador är men de är vanligare än skär-/slit-/rivskador. Om spenspetsen är involverad i skadan är prognosen för att juverdelen ska bli fungerande igen sämre än om skadan sitter längre upp på spenen. På längre sikt leder spenskador ofta till ärrbildning i spenvävnaden. Spenskador ökar risken för juverinfektion och mastit.


Bild. Exempel på spenskada orsakad av tramp. Foto: Teat Club International.

Orsaker

Skadorna beror oftast på att kon själv eller grannkon trampat på spenen med klöven eller klämt spenen med lättklövarna. Predisponerande faktorer finns på stall (t ex hala golv, för litet strö, felaktig inredning, stress), på bete (t ex halt underlag, svår terräng) och hos djuret (t ex pares, hängjuver, långa klövar, klöv- och benlidanden).

Åtgärder (provtagning, behandling, profylax)

Det är viktigt att skadan undersöks och behandlas så snart som möjligt. Djuret bör placeras i en sjukbox med rikligt med rent strö och inte mjölkas tills undersökning kan ske. För att göra en ordentlig undersökning måste djuret ofta sederas (ges lugnande). Skadorna bedöms och mjölken kontrolleras med CMT. Mjölkprov tas för bakteriologisk undersökning. Om spenspetsen är skadad kan mjölkprov tas med kanyl genom spenväggen. Beroende på fynd och prognos bedöms lämplig åtgärd. Om skadan är färsk (mindre än 24 timmar) och det inte finns några tecken på klinisk mastit samt om CMT-reaktionen är 1-3 rekommenderas vanligen att spenen får ”vila” från mjölkning tills vidare. Vid CMT 3 övervägs antibiotikabehandling. Om juverdelen fått vila från mjölkning görs en ny bedömning efter 8 till 12 dagar. Om skadan verkar helt läkt då kan man försöka mjölka försiktigt för hand men vanligtvis behövs längre tid för avläkning. Eftersom upphörd mjölkning under mer än 14 dagar innebär att juverdelen kommer att gå i sin är det bättre att låta kon vara trespent resten av laktationen. Om den ursprungliga skadan däremot är äldre än 24 timmar eller om den skadade juverdelen visar tecken på klinisk mastit eller om mjölken har CMT-reaktion 4 till 5 bör mjölken dräneras/mjölkas ur på lämpligt sätt (t ex genom införande av spenstift eller mjölkrör i spenkanalen, genom kirurgisk vidgning av spenkanalen eller i nödfall genom spenamputation). Eventuell antibiotikabehandling bedöms från fall till fall.